Sök och bläddra bland Karolinska Institutets avhandlingar
 1995   1996   1997   1998   1999   2000   2001   2002   2003   2004   2005   2006   2007   2008   2009   2010    Info 
 
 
Utredning av elektronisk publicering av avhandlingar vid Karolinska Institutet

Ulf.Kronman@kib.ki.se, 9 april 1997.

Uppdrag
Karolinska Institutets bibliotek har av medicinska fakultetsstyrelsen den 20 februari 1997 fått i uppdrag att "utreda förutsättningarna för att med hjälp av datateknik trycka, sprida och lagra Karolinska Institutets avhandlingar samt att redogöra för de ekonomiska effekterna av ett sådant förfaringssätt". Utredningen skall avrapporteras vid fakultetsstyrelsens sammanträde den 4 juni 1997.

Utförande
Biblioteket inrättar en projektgrupp bestående av bibliotekspersonal och intressenter på Karolinska Institutet. Projektgruppen indelas lämpligen i två mindre grupper - dels en liten arbetsgrupp som utför det praktiska arbetet, dels en större referensgrupp bestående av doktorander, handledare, disputerade och andra sakkunniga som löpande tar del av resultaten för att kunna tillföra fakta och erfarenheter till projektet. Om tid medges bör även ett erfarenhetsutbyte med andra lärosäten etableras, kanske genom studiebesök och intervjuer med personer som utreder ett liknade förfarande på andra håll.

Arbetet beräknas pågå under april och maj och resultatet sammanställas i en rapport som sänds ut på remiss till deltagarna i referensgruppen i slutet av maj för att sedan justeras och avrapporteras till fakultetsstyrelsen den 4 juni. Som komplement till rapporten bör även en modell och eventuellt en prototyp för publicering demonstreras.

Projektgrupp
Projektets arbetsgrupp bör främst bestå av bibliotekets personal i form av en projektledare, en bibliotekarie och en systemerare. Referensgruppen bör bestå av tre doktorander, en handledare och en disputerad. Dessutom föreslås förankring av utredningen i doktorandföreningen genom föredragning och diskussion vid ett eller flera av föreningens möten.

För inhämtning av faktauppgifter runt disputationsförfarandet bör även kontakter tas med studierektor och studiehandläggare för forskarutbildningen vid den medicinska fakulteten.

Förslag till bemanning:

Arbetsgrupp:

Projektledare: Ulf.Kronman@kib.ki.se
Bibliotekarie: Britt-Marie.Wideberg@kib.ki.se
Systemerare: Richard Söderberg, Richard.Soderberg@mic.ki.se
Doktorand: Pär Leijonhufvud, Par.Leijonhufvud@labtek.ki.se

Referensgrupp:

Doktorand: Pia.Jorgensen@cmb.ki.se
Doktorand: vakant
Disputerad: Lars.Hjelmqvist@mbb.ki.se
Handledare: vakant
Studierektor: Mikael.Holst@kbh.ki.se
Studiehandläggare: Paulina.Wik@admin.ki.se

Frågor att utreda

Tekniker för produktion, presentation, spridning och arkivering
Projektet bör inventera och redovisa nu tillgängliga tekniker för produktion, spridning och arkivering av vetenskapligt material i elektronisk form. Olika format och standarder för elektroniska dokument bör studeras ingående, både med avseende på redskap för produktion och möjliga tekniker för överföring till papper i en tilltalande form. Det bör också klargöras huruvida biblioteket ska kunna erbjuda styckevis tryckning av de elektroniska avhandlingarna enligt ett så kallat print-on-demand-förfarande och hur detta i så fall ska gå till.

Ett användarvänligt system för framsökning och presentation av de elektroniska avhandlingarna måste också studeras.

Frågor rörande avhandlingarnas arkivering och autenticitet bör också beaktas. Hur ska biblioteket kunna garantera bestående nätadresser och att avhandlingarna bibehålls i sin ursprungliga form?

Ekonomi
För att få fram underlag för en ekonomisk bedömning bör några administrativa chefer och sekreterare vid Karolinska Institutets institutioner rådfrågas om nuvarande kostnader för traditionell produktion och tryckning av avhandlingar. Dessa kostnader ska sedan jämföras med avskrivningskostnader för ny utrustning, utveckling av program och rutiner samt skattade arbetskostnader i samband med en eventuell elektronisk publicering. Här bör även kostnaderna för en styckevis tryckning (print-on-demand) i bibliotekets eller annan regi studeras.

Juridiska aspekter, speciellt copyright
Karolinska Institutets avhandlingar är idag nästan uteslutande så kallade sammanläggningsavhandlingar, dvs. de består av en nyproducerad ramberättelse - en "kappa" - som knyter ihop ett antal delarbeten bestående av artiklar som redan varit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Författarna avhänder sig vanligen sin copyright till förlaget vid den första publiceringen av artiklarna, varför en återpublicering i elektronisk form kan leda till juridiska problem. Inledande kontakter behöver alltså tas med några större förlag inom den medicinska sektorn för att se om de nuvarande bestämmelserna för återpublicering kan anpassas till den elektroniska "spikningen". Projektet behöver också ta fram förslag till nya avtal där författaren behåller sin copyright för en senare elektronisk publicering och en plan för hur hur dessa nya avtal ska introduceras i forskarutbildningen.

Förändrad publiceringsprocess
En förändrad publiceringsprocess leder även till administrativa förändringar för Karolinska Institutets doktorander. Projektet behöver därför belysa hur doktorandernas utbildning ska anpassas, i vilken omfattning och vilken typ av stöd doktoranderna kommer att behöva för den elektroniska spikningen samt hur de nya reglerna för disputationen ska propageras till de studerande. Ansvars- och arbetsfördelningen i samband med publiceringen måste också klargöras. Kommer biblioteket att behöva inrätta en stödfunktion för att hjälpa doktoranderna att konvertera sina avhandlingar till ett nätvänligt format?

Erfarenheter vid andra lärosäten
Många andra universitet och högskolor i Sverige befinner sig likt Karolinska Institutet just på tröskeln till en elektronisk publicering av sina avhandlingar. Linköpings Universitet har redan startat ett eget elektroniskt förlag. Lunds universitet har börjat publicera sammanfattningar och bibliografisk information kring avhandlingar från ett flertal av sina fakulteter. Projektet bör därför så snabbt som möjligt samla upp erfarenheter från dessa lärosäten och etablera kanaler för ett framtida erfarenhetsutbyte.

Acceptans hos forskarsamfundet
Sist och slutligen kommer ett dylikt förändringsarbete att stå och falla med acceptansen från Karolinska Institutets forskare. Om en avhandling publicerad i elektronisk form kommer att behäftas med en lägre status än en traditionellt tryckt avhandling kommer en dylikt förfarande aldrig att vinna gehör från forskarna.

Utredningen behöver alltså bedöma om det finns möjligheter att inom rimligt tid finna tillräcklig acceptans för en elektronisk spikning om fakultetsstyrelsen beslutar att den ska tillämpas vid Karolinska Institutet.

Modell för en eventuell implementering på Karolinska Institutet
Projektet bör slutligen kunna visa upp en modell för elektronisk publicering av avhandlingar vid Karolinska Institutet i den händelse faktultetsstyrelsen beslutar om ett sådant förfarande. Förslaget bör underbyggas av en prototyp som visar hur avhandlingar kan produceras i lämplig form, hur och var de ska publiceras, hur de sprids, arkiveras och trycks på papper.

Sidan uppdaterad av Ulf Kronman, 09 Nov 1998