Dissertations from Karolinska Institutet - Published by Karolinska Institutet Karolinska Institutet

Doktorsavhandling vid Karolinska Institutet
Nilsson-Wikmar, Lena Back pain post partum : Clinical and experimental studies Fredagen den 28 mars 2003, kl. 9.30. Hörsal H1, Neurotec-institutionen, Sektionen för sjukgymnastik, Alfred Nobels allé 23, Huddinge.

ISBN: 91-7349-444-5

Diss: 03:87

Abstract:

Background: Half or more of pregnant women experience back pain at some time during pregnancy. Even though back pain exists post partum, it is not well documented and detailed studies concerning different back pain localisations, experiences of pain and activity abilities are scarce. Thus, the prevalence of back pain post partum varies highly, between 2% - 65%, due to different follow-up times, methods and definitions of persisting back pain.

Aim: The aim of this thesis was to 1) identify and classify back pain in women post partum and its relation to experience of pain and ability to perform daily activities; 2) quantify differences in kinematics above all with respect to joint co-ordination, temporal parameters and pelvic motion in a lifting task; 3) evaluate how different treatments performed during pregnancy affected pain and activities during pregnancy and in the post partum period.

Methods: On average 7 months post partum 119 women were examined and interviewed. The spinal sagittal configuration and mobility were measured in the thoracic and lumbar spine, respectively, with a kyphometer. Eight pain provocation tests were performed for the lumbar spine, sacroiliac joints and symphysis and in addition hip movement and radiating pain were examined. Pain intensity was rated on a visual analogue scale (VAS 0-100 mm) and described with regard to localisation of pain and type of sensation on a pain drawing. Activity ability was scored using the Disability Rating Index (DRI) covering 12 items each rated on a VAS 0-100 mm. Based on clinical examination, 118 women with pelvic girdle pain diagnosed during pregnancy were randomised into three different treatment groups. They were followed throughout pregnancy and until 12 months post partum with respect to perceived pain and self-estimated activity limitations. All three groups received information about the condition and were provided with a non-elastic sacroiliac belt (Rehband®, Sweden). Group 2 received in addition a home training programme consisting of three exercises aiming to activate the muscles around the pelvic girdle and stretching exercises. Group 3 participated in addition in an individual training programme consisting of strengthening exercises. Seven women with low-back pain and nine women without low-back pain participated in a laboratory study on average 6 months post partum. The lifting task consisted of lifting an 8.3 kg box with both hands. A two-camera opto-electronic system (ELITE, BTS, Milan, Italy) recorded the positions of 14 passive light- reflecting markers for calculations of joint and segment angles.

Results: In 27% of the women, pain could be provoked in the area of the posterior pelvic/sacroiliac joints, in 18% in the lumbar spine, in 39% in both areas and in 16% no pain could be provoked in the defined areas. The spinal sagittal configuration or mobility and perceived pain intensity did not differ between the groups. In the three groups where pain was provoked in the lower back area, the ability to carry out above all movement related daily activities, was more limited than in the group where no pain could be provoked in that area. There was no significant difference between the three intervention groups during pregnancy or at the three follow-ups regarding pain and activity. In all groups, pain decreased and the activity ability increased between gestation week 38 and at three months follow-up. The performance of the lifting task differed between the women with and without low-back pain concerning the hip-pelvic-lumbar spine motions. The pain group had less hip joint flexion and more lumbar spine flexion at box lift-off. A large percentage in the pain group also showed a non-stop flexion-extension motion of the lumbar spine and an unsteady pelvis motion in space around lift-off.

Conclusions: Pain could be provoked from different locations in the back and can thus not be seen as a unitary concept. The measuring of the spinal sagittal configuration and mobility did not further identify or classify post partum back pain. Pain is a symptom, but activity limitations seem to be important, since the findings showed limitations in movement related activities. Performing exercises had no additional value when compared to giving a non-elastic sacroiliac belt and information. During performance of a lifting task, dissimilar kinematics were shown in the motion of the hip-pelvis-lumbar movement. It seems important to pay attention to women with back pain post partum, in order to prevent prolonged pain.

Sammanfattning:

Syfte: Introduktion: Ca 50% anger ryggbesvär någon gång under graviditeten och mellan 2%-65% har också kvarstående besvär efter förlossningen. Trots att dessa kvinnor anger ryggbesvär efter förlossningen är problemet inte speciellt väl undersökt.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att identifiera olika lokalisering av ryggbesvär hos kvinnor efter förlossningen, samt att beskriva upplevelsen av smärta och hur dessa kvinnor klarar av vanliga vardagliga aktiviteter. Dessutom jämfördes hur tre olika behandlingar påverkade smärta och funktion, dels under graviditeten, men också upp till 12 månader efter förlossningen. Slutligen utfördes en rörelseanalys av ett lyft.

Material och Metod: I genomsnitt 7 månader efter förlossningen intervjuades och undersöktes 119 kvinnor med kvarstående ryggbesvär. Åtta vedertagna reliabilitetestestade smärtprovocerande test användes för att undersöka sacroiliacaleden, symfysen och ländryggen. Höftrörligheten testades och den utstrålande smärtan i benet. Den sagittella ryggkonfigurationen och rörligheten i länd- och thorakalryggen mättes med en kyfometer. Skattning av smärtintensitet gjordes på en visuell analog skala (VAS 0-100 mm) och smärtutbredning markerades på en smärtritning. Aktivitetsförmåga skattades med ett aktivitets index, DRI, Disability Rating Index, där tolv dagliga aktiviteter skulle bedömas (0- 100 mm). Totalt 118 gravida kvinnor med smärta från bäckenlederna randomiserades till tre olika sjukgymnastiska behandlingar. Samtliga grupper erhöll information och ett sacroiliacaleds bälte (Rehband®, Sverige). Dessutom fick en grupp ett hemtränings program innehållande övningar för att aktivera de stabiliserande musklerna runt bäckenet samt stretching. Den tredje gruppen deltog i ett styrketränings program på en sjukgymnastmottagning. Utvärdering av smärta och funktion gjordes i graviditetsvecka 38 samt 3, 6 och tolv månader efter förlossningen. Sju kvinnor med resp nio kvinnor utan besvär i nedre delen av ryggen, utförde i två experimentella studier, ett lyft av en 8.3 kg tung låda. Registrering av rörelsen gjordes med ett optoelektroniskt system (ELITE, BTS, Milano). Rörelsen i fot-, knä- och höftled samt i ländrygg, bäcken och bål analyserades. Rörelse- och tidsomfång registrerades samt koordinationen mellan de analyserade ledvinklarna.

Resultat: Hos 27% av kvinnorna kunde smärta provoceras i sacroiliacaleden, hos 18% i ländryggen, hos 39% i båda dessa områdena och hos 16% kunde ingen smärta provoceras med de använda testerna. Det förelåg inga skillnader avseende den sagittella ryggkonfigurationen eller rörligheten lumbalt och thorakalt. Inte heller skattning av smärta skilde sig mellan grupperna. Förmågan att utföra olika dagliga aktiviteter skilde sig mellan grupperna framför allt i de rörelse relaterade momenten, såsom t ex att lyfta och att springa. Det förelåg inga signifikanta skillnader mellan de tre olika behandlingsinsatserna avseende skattning av smärtintensitet och funktionsförmåga varken under graviditeten eller vid uppföljningen 3,6 och 12 månader efter förlossningen. Utförandet av lyftet av lådan skilde sig mellan de kvinnor som angav ryggbesvär kontra de rygg friska kvinnorna avseende fram för allt rörelsen i höftleden, bäckenet och ländryggen. Kvinnorna med ryggbesvär hade en mindre flexion i höften samt en större flexion av ländryggen vid själva lyftet än de utan besvär. övergången mellan flexion och extension i ländryggen skedde kontinuerligt hos kvinnorna med ryggbesvär däremot var rörelsen diskontinuerlig hos de ryggfriska. Kvinnorna med ryggbesvär behövde dessutom signifikant längre tid för själva lyftet än de utan besvär.

Konklusion och kliniska implikationer: Smärta kan provoceras från olika delar av ryggen. De kvinnor som har smärta i nedre delan av ryggen anger svårigheter att utföra dagliga aktiviteter framför allt de rörelser som innebär någon form av förflyttning t ex att lyfta något eller att springa. Tillägg av träning verkar inte ha någon extra effekt förutom att ge information och användning av ett sacroiliacaleds bälte för behandling av bäckensmärta under graviditeten. Utförande av ett lyft skiljer sig mellan de med resp utan ryggbesvär i samspelet mellan rörelsen i höft, bäcken och ländrygg och borde beaktas vid utvärdering och behandling av ryggbesvär hos nyblivna mödrar. Det är viktigt att uppmärksamma nyblivna mödrar, som har ryggbesvär, och att de får kontakt med sjukgymnast, för att få råd och träning, för att minska utveckling av kroniska besvär.

Keywords: Activity limitations; back pain; kinematics; lifting; mobility; pain; pain provocation test; pelvic girdle pain; physiotherapy; pregnancy; post partum; rehabilitation; women

List of papers

	Back pain in women post-partum is not a unitary concept. Nilsson-Wikmar L, Harms-Ringdahl K, Pilo C, Pahlback M Physiother Res Int, 1999; 4(3)
	Perceived pain and self-estimated activity limitations in women with back pain post-partum. Nilsson-Wikmar L, Pilo C, Pahlback M, Harms-Ringdahl K Physiotherapy Research International, 2003; 8: 23-35
	Effect of three different therapy treatments on pain and functional activities in pregnant women with pelvic girdle pain: A randomised clinical trial with 3, 6 and 12 months follow-up post-partum. Nilsson-Wikmar L, Holm K, Oijerstedt R, Harms-Ringdahl K Submitted
	Joint coordination during whole-body lifting in women with low back pain after pregnancy. Commissaris DA, Nilsson-Wikmar LB, Van Dieen JH, Hirschfeld H Arch Phys Med Rehabil, 2002; 83(9): 1279-89
	Temporal aspects and pelvic motion during whole-body lifting task in women with low back pain after pregnancy. Nilsson-Wikmar L, Commissaris C, Hirschfeld H Submitted

Doktorsavhandling vid Karolinska Institutet

Nilsson-Wikmar, Lena

Relaterat

Mer från biblioteket